Artikelparadis

Artikelparadis startades 2011 och drivs för närvarande av Staffan Sundblad. Vi har som mål att bli den största och bästa svenska artikelkatalog som världen har skådat. Med din hjälp kan vi göra detta möjligt. En artikelkatalog är ett perfekt sätt för att exponera dig själv eller dina webbprojekt på internet. Skriv artiklar, lägg in länkar, skicka in dom, få dom publicerade och se din business växa för varje dag!

Senaste artiklarna:

Allmänt om lampor

En lampa är ett slags verktyg för att skapa belysning. Ljus är elektromagnetisk strålning som har en vågländ som ligger mellan cirka 390 och 770 nanometer. Strålningen däremellan är våra ögon känsliga för och uppfattar nämligen som ljus. Lampor finns i många olika former och varianter, sådana som är tänkta att monteras inomhus som t.ex tak-, golv-, vägg-, bords- och fönsterlampor, de som är tänkta att monteras utomhus som exempelvis gatlyktor och neonskyltar, samt mobila lampor som ficklampor och olika former av cykellyktor. De innehåller dock alltid en så kallad ljuskälla, som är den del av den som skapar själva ljuset, och en så kallad armatur, som följaktligen är den del av lampkonstruktionen som håller fast själva ljuskällan. I dessa fall glödlampan eller lysröret.

Glödlampor mest bekanta

Det finns dock många möjliga ljuskällor utöver glödlampor och lysrör. Även neonlampor, halogenlampor och LED-lampor går utmärkt att använda. Glödlampan är dock den vanligaste varianten, åtminstone för hemmabruk.

I glödlamporna finns en glödtråd som är den faktiska ljuskällan och vanligtvis är gjord av grundämnet volfram som är en sorts metall, men den kan även vara gjord av till exempel kol, osmium eller tantal. Beroende på detta kan glödlampor kallas för volframlampor, osmiumlampa, kollampa och så vidare.

Glödtråden blir mycket het när elektricitet förs igenom den, den fungerar som ett elektriskt motstånd och processen gör att ljus skapas. Runt glödtråden, i själva kupan av en glödlampa, måste dock någon form av gas tillsättas. Oftast en ädelgas så som argon, för att undvika att glödtråden reagerar med andra ämnen.

Om syrgas, som bekant finns i den vanliga andningsluften, skulle komma i kontakt med glödtråden skulle den direkt börja brinna och förbrännas, vilket givetvis gör lampan obrukbar. Sockeln av metall, längst ner i glödlampan, är till för att fästa glödlampan i armaturen och för att föra in ström i glödlampan.

Effekten av en glödlampa mäts i mätenheten watt, med beteckningen W. Vanliga effekter är till exempel 40, 60, eller 75 watt. Detta ska inte förväxlas med spänningen som tillförs, och som mäts i volt med beteckningen V.

Lysrör fungerar däremot på så vis att argon (som alltså kan finnas som skyddande gas även i glödlampor) och kvicksilverånga joniseras vilket leder till att lampan blir elektriskt ledande. Förekomsten av kvicksilverånga är anledningen till att förbrukade lysrör måste sorteras för sig, då detta är mycket farligt för miljön, vilket givetvis är något krångligt och en stor nackdel med lysrör.

Många lysrör förbrukar dock bara ungefär en tiondel så mycket energi som glödlampor, så det finns även stora fördelar med lysrör.

26 Apr 2012