Artikelparadis

Artikelparadis startades 2011 och drivs för närvarande av Staffan Sundblad. Vi har som mål att bli den största och bästa svenska artikelkatalog som världen har skådat. Med din hjälp kan vi göra detta möjligt. En artikelkatalog är ett perfekt sätt för att exponera dig själv eller dina webbprojekt på internet. Skriv artiklar, lägg in länkar, skicka in dom, få dom publicerade och se din business växa för varje dag!

Senaste artiklarna:

Klickerträning och frivillighet

I klickerträningen belönar vi alla bra saker hunden gör, samtidigt som vi hindrar hunden från att belöna sig själv med sådant vi inte vill att den ska göra. Vi använder också belöningsmarkör i klickerträningen. Oftast en klicker men det kan också vara ett särskilt ord, en visselpipa, ett ljud eller något annat som talar om för hunden att ”exakt det du gör nu är rätt och du kommer att få en belöning för det”.

Visselpipan har du kanske hört om du sett en delfinshow? Visslingen betyder då ”den där volten var bra, kom hit så får du en fisk”. I jaktträningen använder vi dock pipan som kommando och inte som belöningsmarkör.

Den sista grundbulten i klickerträningen är frivilligheten. Vi startar nästan all inlärning med att hunden får erbjuda beteenden frivilligt – utan att vi lockar, lurar eller för den delen hotar.

Inlärningen går oftast snabbare och du får ett pålitligt och stabilt beteende om hunden själv får tänka ut vad och hur den ska göra. Dessutom blir hunden mer engagerad och den tycker även att träningen är rolig. Vi har även nytta av frivilligheten om vi vill lära om ett beteende eller vidareutveckla det, till exempel forma fram ett kryp från ligg.

Och det är detta, kära läsare, som är klickerträning! Det handlar alltså inte så jättemycket om den där dosan som kallas klicker utan är ett helt träningstänk som har sitt avstamp i forskning kring beteendepsykologi.

Klickerträning i praktiken

Hur omsätter vi då detta i jaktprovsträningen? Jo, vi ser till att hitta många bra belöningar som hunden är beredd att jobba för – till exempel godis, lek och när hunden verkligen gillar apporteringsarbetet, att få fortsätta arbeta.

För att få en hund som är säker i alla moment på jaktprov så tränar vi också väldigt mycket med olika störningar. Givetvis så måste störningen anpassas efter vad hunden kan; för svåra störningar gör att hunden misslyckas och för många misslyckanden leder inte till någon bra inlärning.

På nära håll har vi bättre möjlighet att påverka hunden och lära den vad vi vill att den ska göra. Därför börjar vi träna med störning nära oss, och när det fungerar ökar vi avståndet. Vi börjar alltid med en enkel störning, och gör det sedan successivt svårare.

18 Mar 2013